trädtoppar

Trädtopparna utgör den övre nivån i skogens vertikala struktur och består av kronorna hos de flesta träden. Kanoplaget bildar ett sammanhängande skikt som fångar stor del av solljuset och därmed styr ljusförhållandena i understory och påverkar fotosyntesen under skogens bottenlager.

Sammansättningen och höjden på trädtopparna varierar mellan biomer. I tempererade och boreala skogar är trädtoppslagret ofta cirka 15–30 meter högt, medan tropiska regnskogar ofta har ett tätt huvudskikt som når 30–50 meter, med ett emergent skikt där mycket höga träd reser sig över resten och kan uppnå 60–70 meter eller mer.

Innehållet i trädtopparna är livsmiljö för ett rikt antal organismer. Epifyter som lavar och mossor samt lianer finner ofta livsrum där bladtäcken inte helt skuggar ytan. Fåglar, apor och andra arboreala däggdjur samt ett stort antal insekter är beroende av canopyns struktur för föda, boende och förflyttning.

Trädkronornas funktioner omfattar hög primärproduktion och betydande koldioxidbindning. De reglerar mikroklimatet i skogen genom att skugga marken, dämpa vind och påverka nederbördens påverkan på marklaget samt bidra till näringscykling via avfall och avfallsmaterial som faller ned.

Störningar som stormar och vindfall bryter upp kanoplaget och skapar luckor som driver gap dynamics och ny succession i understory. Mänsklig påverkan genom avverkning och fragmentering kan minska kontinuiteten i canopyn och påverka biodiversiteten. Forskning används ofta LiDAR och fjärranalys för att kartlägga höjd och täthet, vilket understöder skogsförvaltning och bevarande.