toxicitetsnivån

Toxicitetsnivån beskriver hur skadlig en substans är under givna exponeringsvillkor. Begreppet används inom toxikologi, miljövetenskap och regulatorisk riskbedömning och avser den mängd eller koncentration av ett ämne som kan orsaka skada hos människor eller andra organismer. Toxicitetsnivån påverkas av exponeringens art, varaktighet och intensitet, samt av organismens känslighet och av hur ämnet tas upp, fördelas och elimineras i kroppen.

Vanliga mått och beteckningar som kopplas till toxicitetsnivån inkluderar LD50 och LC50, som anger den dos eller koncentration som orsakar död hos 50 procent av en testpopulation; NOAEL och LOAEL, som anger högsta observerade effektfria respektive lägsta observerade effektiva doser; TD50 och andra referensvärden som används i riskbedömningar. För människor används också begrepp som referensdos (RfD) och tolererbar tidsgenomgång (TDI) för att beskriva säkrade dagliga intag över en livstid. Inom miljötoxicologi används ofta NOEC/ECx-värden för att beskriva effektkänslighet i akvatiska organismer.

Hur toxicitetsnivån bedöms bygger på djurförsök, in vitro-tester och datorbaserade modeller, samt epidemiologiska studier. Etiska och vetenskapliga överväganden har lett till 3R-principer och ökad användning av alternativmetoder. Viktigt är att toxicitetsnivån är separerad från risk: en substans kan ha hög toxicitetsnivå men låg risk om exponeringen är mycket begränsad eller kontrollerad. Regulatoriska gränsvärden och klassificeringar används för att vägleda säker hantering, märking och miljöskydd.