talgkörtel

En talgkörtel är en exokrin körtel i huden som producerar talg, en oljeartad substans som hjälper till att bevara hudens fuktighet och skyddsskal. Talgkörtlarna är holokrina körtlar som tömmer sitt sekret i utförsgångar som mynnar i hårfolliklarna.

Talgkörtlarna finns över hela kroppen men är särskilt vanliga i ansikte, hårbotten, bröst och övre delen av bålen. De är vanligtvis kopplade till hårfolliklarna och bildar ett nätverk av små körteländar i närheten av porerna. Deras aktivitet sker främst under huden och sekretet når hudens yta via talgkanalerna i hårsäcken.

Histologiskt består en talgkörtel av sekretoriska alveoler där sebocyter producerar lipider. När sebocyterna mognar förs sekretionsprodukten ut i lumen och cellerna dör i processen, som kallas holokrine sekretion. Denna sekret upplöses delvis i talget och blandas med annat fett och svett i hudens yttre lager.

Talg består främst av triglycerider, vaxestrar, squalene och fria fettsyror. Sekretet smörjer och skyddar huden samt håret och bidrar till hudens lipidskikt. Det har även antibakteriella egenskaper som hjälper till att motstå vissa mikroorganismer.

Reglering och variation: talgproduktionen ökar under puberteten och påverkas av androgener, hormoner, stress och livsstilsfaktorer. Med åldern minskar ofta talgproduktionen. Talgens mängd och sammansättning påverkar hudens utseende och risk för hudsjukdomar.

Patologi: överproduktion av talg och förändringar i hudens keratinisering bidrar till akne vulgaris. Förstorade talgkörtlar eller talgkörtelrelaterade tumörer kan förekomma men är ovanliga. Vanliga symptom vid körtelrelaterade problem är ökad talgproduktion, poröppningar och hudinflammation.