säkerhetspåverkan

Begreppet säkerhetspåverkan används inom säkerhetspolitik och säkerhetsstudier för att beskriva hur olika aktörer försöker forma säkerhetens villkor och utfall. Det innefattar hur hot uppkommer, hur hot uppfattas och hur svaren utformas, på nivåer som rör politik, försvar, ekonomi, teknologi och information.

Omfånget omfattar nationell säkerhet, offentlig ordning, kritisk infrastruktur, cybersäkerhet, energisäkerhet och gränsöverskridande risker. Effekter kan vara avsiktliga eller oavsiktliga och syftar ofta till att påverka beslut, resursfördelning eller allmänhetens uppfattning om risker och beroenden.

Aktörer inkluderar stater, internationella organisationer, företag, teknikplattformar, medier och civila samhället. Metoderna varierar från diplomatiska och ekonomiska påtryckningar till informationsoperationer, desinformation, normbyggande, kapacitetsuppbyggnad och åtgärder som ökar motståndskraften.

Analys av säkerhetspåverkan fokuserar på intention, effekt och proportionalitet, samt hur mål och risker förhåller sig till lagstiftning och etik. Viktiga utmaningar är begreppsöversättning mellan länder, mätbarhet av effekter samt risken för eskalering eller missförstånd.

Exempel kan omfatta desinformationskampanjer som syftar till att undergräva förtroendet för offentliga institutioner; användning av ekonomiska verktyg och sanktioner för att påverka säkerhetspåverkans kalkyler; investeringar i kritisk infrastruktur för att öka motståndskraft; samt multilaterala allianser som formar säkerhetspåverkan genom gemensamma normer och samarbete.