kalkyler

Kalkyler är beräkningar som används för att uppskatta kostnader, intäkter och prissättning i planering och beslutsfattande. I svenskt näringsliv används termen ofta när man beskriver kostnads- och lönsamhetsberäkningar samt processen att ta fram priser och anbud. Ordet kalkyl kommer från franskans calcul och latinets calculus, och i svensk användning betecknar det en systematisk sammanställning av data och antaganden som ligger till grund för beslut.

En kalkyl fungerar som beslutsunderlag: den hjälper till att jämföra olika alternativ, uppskatta ekonomisk avkastning och identifiera risker. Det finns olika typer beroende på syfte, bland annat kostnadsberäkningar, pris- och anbudkalkyler samt livscykelkostnader. Vanliga användningsområden är att fastställa vad ett projekt kommer att kosta, vilket pris som krävs för att nå önskad vinst, och hur olika scenarier påverkar lönsamheten.

En kalkyl består av flera kostnadsdelar: direkta kostnader som material och arbetskraft, indirekta kostnader eller omkostnader, avskrivningar och övrig uppföljning. Vidare används ofta vinstmarginal och ett risk- eller osäkerhetspåslag för att få en robust uppskattning. Metoderna varierar: bottom-up-kalkyl där varje post räknas upp i detalj, och top-down-kalkyl där övergripande antaganden används. Andra tillvägagångssätt inkluderar standardkalkyler och olika kalkylmodeller som tar hänsyn till livscykelkostnader och osäkerheter.

Kalkyler används inom bygg- och anläggning, tillverkning och produktion, tjänstesektorn, samt offentliga upphandlingar och projektbudgetering. Riktlinjer och god kalkylpraxis är viktigt för att uppnå rimliga anbud och styrbar ekonomisk planering.