stödreaktionerna

Stödreaktionerna är en grupp vävnadsreaktioner som uppträder när vävnad skadas eller vid långvarig inflammation och som syftar till att ge mekaniskt och funktionellt stöd åt den skadade delen. Reaktionerna omfattar främst aktivering och proliferation av fibroblaster och myofibroblaster samt syntes av komponenter i den extracellulära matrixen, särskilt kollagen. Detta leder så småningom till fibrotisering och bildandet av vävnad som stödjer området runt såret eller lesionen.

I läkningsprocessen följer stödreaktionerna ofta ett mönster av granulationsvävnad med nybildade blodkärl, inklusive fibroblaster, makrofager och lymfocyter, och en senare remodellering där kollagen omordnas och vävnaden får ökad styrka, ofta i form av ärr.

I tumörpatologi används termen stödreaktion ibland för att beskriva den desmoplastiska reaktionen, där stroma av fibroblaster och ECM bildas runt tumörceller. Denna reaktion kan påverka tumörens morfologi och biomekanik samt vara en viktig del av tumörens vävnadsinväxt.

Termen används främst i äldre eller kliniskt orienterade svenska patologiska texter; i modern terminologi talas ofta om fibros, granulationsvävnad eller desmoplasi när man beskriver liknande processer.