ställventiler

Ställventiler är ventiler vars öppning kan ställas in och regleras för att styra flödets storlek i ett rörsystem. Genom att justera öppningen kan man påverka flödeshastighet, tryck och ibland nivå i processen. Ställventiler används vanligtvis i reglerkretsar där ett styrsystem eller en manuell kontroll ska hålla ett önskat värde.

Ställventiler kan vara manuella eller automatiskt styrda. Manuella modeller används när operatören själv ska justera öppningen, medan automatiska ventiler styrs av pneumatiska, hydrauliska eller elektromekaniska aktuatörer. Elektriska aktuatorer används ofta i process- och byggnadsautomation; pneumatiska och hydrauliska aktuatorer passar där högre kraft eller kompakt konstruktion krävs. Vissa ställventiler är även del av proportional- eller positioneringssystem som översätter styrsignaler till exakt ventilposition.

Konstruktion och material varierar, men gemensamma komponenter är ventilkropp, säte och plug eller spindel, tätningar och ett aktuatorelement. Materialval beror på medier och driftförhållanden och kan omfatta brons, stål, kopparlegeringar eller rostfria metaller. Ställventiler finns i olika flödesformer, såsom globe- eller kulventilutföranden, och dimensioneras efter krav på tryckklass, temperatur och kemisk härdhet.

Val och användning av ställventiler påverkas av mediernas natur (vatten, ånga, olja, gas), temperatur och tryck samt krav på tätning och säkerhet. Flödeskoefficienten Kv används som ett mått på hur mycket flöde ventilen tillåter vid ett givet tryckfall och används vid dimensionering. Standardenheter och rekommendationer följs ofta enligt ISO- och industriella standarder samt företagsspecifika riktlinjer. Regular underhåll och tätningskontroll är viktigt för att upprätthålla funktion och livslängd.