stenavlägsning

Stenavlägsning, eller borttagning av calculi, är en medicinsk term för avlägsnande av stenar från kroppens hålrum eller rörsystem. Ordet används inom olika specialiteter som urologi, kirurgi och gastroenterologi och omfattar stenborttagning i urinvägarna, gallvägarna och ibland andra körtlar. Stenar bör avlägsnas när de orsakar symptom, obstruktion, infektion eller påverkar organens funktion, eller när spontan passage bedöms osannolik.

Vanliga platser är urinvägarna (njurar och urinledare) samt gallvägarna. Vid urinvägstenar behandlade metoder inkluderar ESWL (stötvålslitotripsi), uretoroskopisk lithotripsi med laser eller basket, samt perkutant nefrolithotomi vid stora eller svåråtkomliga stenar. Gallstensavlägsning sker ofta genom laparoskopisk eller öppen kolecystektomi när stenen orsakar symptom eller inflammation; i vissa fall kan endoskopisk borttagning av gallstenar ske via ERCP. Mindre salivkörtelstenar kan ibland avlägsnas med sialendoskopi.

Inom vården utreds stenarnas läge och storlek med bilddiagnostik som CT, ultraljud eller konventionell röntgen, samt urinprov och ibland blodprov. Behandlingsvalet påverkas av stenens plats, storlek, patientens allmänna tillstånd och förekomst av komplikationer. Risker inkluderar infektion, blödning, skador på organ eller urinvägarna och kvarvarande stenar; vissa ingrepp kräver narkos och särskild vård efter operationen. Återhämtning varierar beroende på metod och omfattning.

Förebyggande fokuserar på vätskeintag, kostjustering och i vissa fall medicinering mot specifika stentyper för att minska återfall. Behandlingen syftar generellt till att återställa flöde, lindra symtom och bevara organfunktion.