specifikationsintervallet
Specifikationsintervallet, ofta kallat det uppmätta intervallet för en egenskap, är det område av värden som anses acceptabla enligt design-, kund- eller standardkrav. Det definieras av två gränser: den nedre specifikationgränsen (LSL) och den övre specifikationgränsen (USL). Intervallet utgör det meningsfulla, godkända omfånget för en produktegenskap och sätter ramarna för vad som är acceptable eller inte.
Begreppet är inte samma sak som ett konfidensintervall eller en mätosäkerhet. Specifikationsintervallet härleds från krav och
Beräkning och användning. För en egenskap med mål och tolerans gäller att toleransen T är skillnaden mellan
Relation till kvalitet och standardisering. Specifikationsintervallet fastställs av designkrav, kundens specifikationer eller industristandarder och kan variera