skyddsfaktorerna

Skyddsfaktorerna är egenskaper, resurser eller sammanhang som ökar människors förmåga att hantera stress och motstå negativa effekter av risker. De fungerar som buffrar som minskar sannolikheten för att svåra livshändelser leder till skadliga utfall och som främjar återhämtning och positiva utvecklingsvägar.

Protektiva faktorer skiljer sig från riskfaktorer genom att de inte beskriver vad som är fel, utan vad som kan stärka utgångsläget. De kan verka individuellt, i familjer eller i samhället, och deras effekter kan vara både direkta och indirekta, även när en person utsätts för risker.

Typiska skyddsfaktorer kan delas in i olika domäner. Individuella faktorer inkluderar självkännedom, självreglering, problemlösningsförmåga och hoppfullhet. Familjer frambringar trygg anknytning, kärleksfullt stöd, konsekventa rutiner och god kommunikation. Skola och närmiljö bidrar med positiva relationer till lärare och jämnåriga, engagemang i meningsfulla aktiviteter samt tillgång till resurser och stöd. Samhällen spelar också en roll genom socialt stöd, meningsfulla gemenskaper och policyer som motverkar ojämlikhet.

Användningen av skyddsfaktorer är central inom förebyggande arbete, barns och ungas utveckling samt mental hälsa. Forskning betonar att skyddsfaktorer ofta verkar i samverkande synergi och över tid, men att deras effekt kan variera beroende på kontext och individ.

Sammanfattningsvis är skyddsfaktorerna resursers som stärker motståndskraften och ökar chanserna till goda utfall trots risker och motgångar.