skizofreni

Skizofreni är en kronisk psykosisk störning som påverkar hur man uppfattar verkligheten, tänker och känner. Den kännetecknas av episoder av psykotiska symptom samt negativa och kognitiva förändringar som kan göra vardagen svår att klara.

Vanliga symtom delas ofta in i tre grupper. Positiva symtom inkluderar hallucinationer (ofta hörselhallucinationer), vanföreställningar och desorganiserat tal eller beteende. Negativa symtom innebär minskad energi och motivation, flat affekt, social tillbakadragenhet och svårigheter med Initiativ. Kognitiva symptom tyder på försämringar i uppmärksamhet, minne och exekutiv funktion.

Symtomen debuterar oftast i sena tonåren eller tidiga vuxenår. Förloppet varierar: vissa har återkommande episoder med perioder av förbättring, andra har kvarvarande symtom mellan episoderna. Med rätt behandling kan återhämtning ske och funktion ofta förbättras, även om störningen vanligtvis är långvarig.

Orsakerna är komplexa och antas bero på samspelet mellan genetisk sårbarhet och miljöfaktorer, såsom prenatal skada, stress, urban miljö och cannabisbruk. Ingen skuld till föräldrars uppfostran ligger i bakgrunden.

Diagnos görs kliniskt genom psykiatrisk bedömning och utvärdering av symptom samt uteslutning av andra orsaker. Behandling består av antipsykotiska läkemedel (ofta andra generationens) och psykosociala insatser som kognitiv beteendeterapi för psykos, familjeutbildning, rehabilitering och stöd i arbete eller studier. Tidig behandling minskar risken för återfall.

Förekomsten uppskattas till cirka 0,3–0,7 procent av befolkningen. Sjukdomen drabbar båda könen, med något tidigare insjuknande hos män. Prognosen varierar; med kontinuerlig behandling kan många uppnå bättre funktion och livskvalitet över tid.