silkestrådar

Silkestrådar är naturliga filament av silke som produceras av vissa insekter, främst larverna till Bombyx mori, den domestikerade silkesormen. De största mängderna silke erhålls när larverna spinner sina cocooner. Cocoonerna kokas ofta för att mjuka sericinet som håller filamentet samman, så att en enskild cocon kan avlindas till en lång, kontinuerlig tråd. Vissa andra arter producerar kortare filament som kräver ytterligare bearbetning för att skapa trådar.

Egenskaperna hos silkestrådar gör dem unika. De har hög draghållfasthet i förhållande till vikt, mycket god glans och mjukhet. Fibroinproteinet ger styrka medan sericin vanligtvis finns som ett skyddande skikt runt fibrerna i cocoonen och avlägsnas vid degummingsprocessen. Tjocklek och längd på trådarna varierar beroende på art och bearbetning, men råsilke uppträder ofta som mycket fina trådar. Silke absorberar fukt väl och känns behagligt mot huden, men är känsligt för värme, starkt ljus och kemikalier.

Användningar av silkestrådar är främst inom textilindustrin, där de används för tyger med hög glans och mjukhet, såsom satin och duchesse. Silket används även i medicinsk teknik tack vare biokompatibilitet och potential för användning i suturer och biokompatibla material. Rosa eller naturliga färgningar och olika vävtekniker bidrar till silkestrådarnas breda användningsområde inom mode, industri och vård.

Historiskt har silkestrådar spelat en central roll i silkeproduktionen och handeln. Silke har varit starkt kopplat till Kina och Sidenvägen, och traditionell produktion har varit en viktig ekonomisk aktivitet i Kina och Indien. Under modern tid har produktionen blivit globaliserad, med Kina och Indien som ledande producenter.