sedimentbelastning

Sedimentbelastning avser mängden sediment som transporteras av vatten i ett vattendrag eller en sjö över en viss tidsperiod. Belastningen består av suspenderat sediment, som svävar i vattnet, och av sediment som rör sig längs eller på bottnen. Den anges ofta som mängd per tid (ton per år) eller som per yta och tid (ton per km² och år). Koncentrationer i vattnet redovisas ofta som mg/L eller g/L, och flödesjusterade mått används i analyser.

Orsaker och drivkrafter: erosion i avrinningsområden, nederbörd och markanvändning. Ökat avrinning från jordbruk, skogsbruk, väg- och stadsområden ökar sedimenttillförseln. Säsongvariationer och intensiva regn påverkar belastningen.

Mätning och beräkning: sedimentbelastning uppskattas med provtagning av suspenderat sediment, analys av partikulärt material och turbidity samt bedömning av bottenpartiklar. ADCP och andra hydrometriinstrument används för att mäta transporter i strömmande vatten. Sedimentbudgetar jämför källor, transport och lagring över tid.

Påverkan: hög sedimentbelastning sänker vattenkvalitet, minskar ljusgenomsläpplighet och påverkar växt- och djurliv, särskilt fiskars reproduktionshabitat. Sediment kan föra med sig näringsämnen och föroreningar och leda till sedimentation i dammar, sjöar och infrastruktur, vilket ökar kostnader för muddring och vattenrening.

Åtgärder och förvaltning: markskyddsåtgärder som vegetation längs vattendrag, kantzoner och våtmarker, terrassering och bevarande av jordbrukspotential. Förbättrad jord- och skogsbrukshållning minskar ytavrinning. Vid större system används sedimentfångande dammar eller sedimentationsbassänger samt flodrestaurering för att minska erosion.