sammansmältningar

Sammansmältningar är processer där två eller flera fristående enheter smälter samman till en enhet. Ordet kommer från samman- (tillsammans) och smälta (att smälta), och används inom flera olika fält för att beskriva att separata komponenter blir en ny, enhetlig helhet. I svenskan kan sammansmältningar referera till fysiska, kemiska eller organisatoriska företeelser, ofta där nya egenskaper uppstår genom sammanföringen.

Inom biologi används termen framför allt om cell- eller vävnadssammansmältning. Exempel är cellfusion där cellmembran fuserar och bildar en syncytium, eller fusionen av könsceller vid befruktning. Sammansmältningar spelar även en roll i muskelutveckling, där myoblastceller smälter samman till myofibriller, samt i placentans bildning genom trophoblastfusionsprocesser.

Inom materialvetenskap och metallurgi beskriver sammansmältningar hur två eller flera ämnen smälts samman för att bilda en legering eller ett sammanfogat arbetsstycke. Svetsning och lödning är praktiska exempel där sammanfogningen kräver kontroll av temperatur och kemi för att uppnå en stark och homogen struktur.

I samhällsvetenskap och näringsliv används termen ofta i överförd bemärkelse för företags- eller organisationssammansmältningar, alltså fusioner mellan bolag eller institutioner som bildar en ny enhet. Även kulturella och tekniska kulturer kan upplevas som sammansmältningar när olika traditioner och tekniker integreras.

Sammansmältningar kännetecknas av att identiteter, funktioner eller egenskaper kombineras till en ny helhet, ofta under specifika villkor som kompatibilitet, energi- eller kemikaliekrav och noggrann styrning av processen.