samhällsstyrning

Samhällsstyrning är ett begrepp som beskriver hur samhällen organiserar och samordnar offentliga, privata och civila aktörer för att uppnå gemensamma mål. Det betonar att beslutsfattande och policyutförande inte enbart sker inom enskilda myndigheter utan genom nätverk av aktörer där marknadens mekanismer, frivilligorganisationer och medborgarnas inflytande spelar en roll.

Historiskt uppstod samhällsstyrning som ett svar på ökade krav på effektivitet, flexibilitet och delaktighet i offentlig förvaltning. Fokus flyttades från enbart central styrning till nätverksbaserade lösningar, decentralisering och multi-nivå- samt transnationell styrning. Inom svensk och internationell forskning används ord som styrning i bred mening, styrning genom instrument och kontrollsystem, samt samspel mellan politik och förvaltning.

Viktiga begrepp inkluderar aktörer (stat, regioner, kommuner, privata företag, civilsamhälle och medborgare), styrformer (nätverksstyrning, samarbetsstyrning, deltagandestyrning), instrument (reglering, ekonomiska incitament, information och stödjande åtgärder) samt ansvarighet (transparens, uppföljning och utvärdering). Styrningen betonar anpassning, lärande och resiliens i komplexa och osäkra miljöer.

Områden för tillämpning omfattar välfärd, utbildning, transport, miljö, hälso- och krishantering samt andra samhällsområden där samordning över flera aktörer är central. På internationell nivå är samhällsstyrning kopplad till regionalt och globalt samarbete och hur mål uppnås genom gemensamma regler och normer. Kritik riktas mot ökande komplexitet, diffus ansvarsfördelning och utmaningar i demokratiskt deltagande.