samhällsmandat

Samhällsmandat är ett begrepp som används för att beskriva den uppgift eller det uppdrag som samhället ger vissa aktörer att bedriva verksamhet eller tillhandahålla tjänster som har ett allmänt nytta och inte är avsedd enbart för vinst. Begreppet används särskilt i sammanhang där offentliga behov ska tillgodoses genom olika leverantörer, ofta inom välfärdssektorn. Det kan handla om rättssäkra tillgångar som vård, utbildning, social omsorg, kollektivtrafik eller kulturella tjänster.

Omfattningen av ett samhällsmandat kan vara formellt reglerad genom lagstiftning, myndighetsbeslut eller kontrakt, men kan också vara delvis implicit i politiska mål och politiska styrmedel. Uppdragen kan utföras av offentligt ägda myndigheter, kommuner eller regioner, eller av privata eller ideella aktörer som levererar tjänster under offentliga upphandlingar eller avtalsramar. Grundtanken är att samhället via uppdraget säkerställer tillgång och kvalitet i tjänster som anses väsentliga för medborgarna, ibland med krav på likvärdighet, tillgänglighet och långsiktigt hållbara lösningar.

Finansiering och ansvar följer ofta uppdragsformen: medan offentliga medel används för att finansiera verksamheten, granskas resultat och uppfyllelse av mål av uppdragsgivaren, och verksamheten kan under längre kontrakt vara föremål för prestations- och kvalitetskrav. Kritiska röster hävdar att ett alltför stark fokus på prestation och kostnader kan riskera tillgänglighet och jämlikhet, medan förespråkare ser samhällsmandatet som ett sätt att säkerställa universell service och samhällsnytta även när marknaden själv inte räcker till. Begreppet står i relation till diskussioner om offentlig-privat samarbete och ansvarsfördelning inom välfärden.