rörelsedetektorer

Rörelsedetektorer är sensorer som registrerar förändringar i närvaro av människor eller större objekt i ett område. De används för att utlösa larm i säkerhetssystem, tända eller avstänga belysning samt styra värme- och ventilationssystem i byggnader.

Den vanligaste uppdelningen är mellan passiva infraröda rörelsedetektorer (PIR) och sensorer som aktiveras av sändningar, till exempel radarsensorer eller ultraljudssensorer. PIR-sensorer mäter förändringar i värmesignaler inom ett sensorområde utan att själva avge strålning. Aktiva sensorer sänder energi och upptäcker rörelse genom återreflekterad energi. Många moderna enheter kombinerar PIR med en eller flera av dessa tekniker för att minska falska larm.

Installation och användning: placering avgör täckning och känslighet. Sensorer monteras oftast i tak eller högt upp på väggar och riktas mot det område som ska övervakas. Inställningar för känslighet, tidsfördröjning och fält av vy bör anpassas efter miljö och djur. Husdjurimmunitet kan aktiveras för att minska onödiga utlösningar.

Fördelar och begränsningar: rörelsedetektorer kan spara energi och öka säkerheten, men är känsliga för falska larm vid plötsliga värmeförändringar, direkt solljus, starka vindar eller närliggande rörelser. Nya system används ofta med dubbelteknologi (PIR tillsammans med mikrovågor eller ultraljud) för bättre tillförlitlighet, samt noggrann placering och anpassning av känsligheten.

---