rämpsposti

Rämpsposti, ofta kallat skräppost eller spam, är oönskade massutskick av elektroniska meddelanden, främst via e-post, men kan även förekomma som textmeddelanden eller i sociala medier. Syftet är vanligtvis reklam eller bedrägerier, och meddelandena skickas till stora antal mottagare utan deras samtycke eller relevans för mottagaren.

Ordet används i svenskt sammanhang som en översättning eller variant av engelska spam samt den tidigare termen skräppost. Rämpspost kännetecknas av att avsändaren ofta uppger vilseledande eller falska uppgifter, och att budskapet kan innehålla länkar till phishing-sidor, skadlig programvara eller ekonomiskt förvridna erbjudanden.

Typiska drag är massutskick av kommersiell reklam, försök att lura mottagaren att lämna personuppgifter eller logga in på falska webbplatser, samt försök att undvika filter genom pluralisering, bildbaserat innehåll eller långa meddelanden. Tekniker som används inkluderar e-postspoofing, listköp eller nedgrävning i komplexa distributionslistor, automation och ibland botnät som sprider meddelanden.

Regler och skydd varierar mellan länder men EU-länder följer ofta regler som kräver samtycke till kommersiell e-post eller tydliga opt-out-alternativ, samt krav på tydlig avsändare och avregistrering. Svenska lagstiftningen å andra sidan uppmuntrar begränsningar mot direktmarknadsföring via elektroniska medier och kräver att mottagaren kan tacka nej. För användare innebär hantering av rämpsposti att använda spamfilter, vara försiktig med länkar och bilagor, samt endast svara eller avsluta prenumerationer i legitima fall.

Sammanfattningsvis är rämpsposti ett oönskat och ofta missbrukat kommunikationssätt som länder försöker begränsa genom lagstiftning och tekniska skyddsåtgärder.