riskprissättning

Riskprissättning är processen att sätta pris på produkter eller tjänster så att priset i tillräcklig utsträckning reflekterar den upplevda risken. Den används inom försäkring, finans, bankverksamhet, energi och logistik. Målet är att täcka förväntade kostnader och ge avkastning som motsvarar risknivån, samtidigt som konkurrens och kundvärde beaktas. Riskbaserad prissättning innebär att olika risker orsakar olika kostnader, vilket speglas i olika priser för olika kunder eller produkter.

Inom finans och kreditprissättning bedöms kreditrisk och marknadsrisk med modeller som omfattar sannolikheten för default (PD), förlust givet default (LGD) och exponering vid default (EAD). Förväntad förlust är PD gånger LGD gånger EAD. Priset speglar en riskpremie som komplement till säkra avkastningar. Vanliga verktyg inkluderar kreditriskmodeller, kreditpoängsättning och scenarioplanering eller Monte Carlo-simulering.

Inom försäkring baseras premien på underskrivningsrisk och skadefrekvens samt skadehändelser allvarlighetsgrad. Faktorer som ålder, hälsa, boendeort och egendomens risk används; aktuarier beräknar sannolika skadebelopp och använder trovärdighetsteori för att vikta datos betydelse.

Andra områden där riskprissättning förekommer inkluderar priset på energi och råvaror, där prisvolatilitet och motpartsrisik används för att sätta riskjusterade priser, samt projektfinansiering och leveranskedjans riskpremier.

Data och modellrisk: riskprissättning bygger på historisk data och antaganden; kalibrering, backtesting och modellrisk är centrala krav, ofta under tillsyn av relevanta regleringsramverk som Basel II/III och Solvens II inom berörda sektorer.

Utmaningar och trender inkluderar anpassning till klimat- och katastrofrisker, ökad användning av maskininlärning och maskinellt stöd, samt behov av ökad transparens och kundförståelse.