regleringsutredningar

Regleringsutredningar är offentliga utredningar som undersöker hur regleringar bör utformas inom ett givet samhällsområde. En regleringsutredning initieras ofta av en myndighet, ett departement eller en kommun i syfte att kartlägga problembild, bedöma olika regleringsalternativ och beskriva konsekvenserna av olika vägar framåt. Syftet är att ge ett underlag för beslut om regler eller för att genomföra regeländringar.

Processen brukar innehålla problemformulering, datainsamling och faktauppgifter, konsekvensbedömningar av miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter samt analyser av olika regleringsalternativ. Samråd med berörda aktörer och remissförfaranden är vanligt förekommande. Slutresultatet är oftast en utredningsrapport som föreslår ett regleringsförslag eller vägen vidare och utgör beslutsunderlag för myndigheters eller politikers kommande beslut.

Användningsområden för regleringsutredningar är bland annat vatten- och markanvändning, energisystem och marknadens eller offentliga tjänsters reglering. De kan också ligga till grund för nya lagar, förordningar eller föreskrifter samt för reformer av befintliga regleringar. I Sverige används de ofta som en del av regleringsprocessen inför politiska beslut och regleringsplanering, och de kan omfatta regleringskostnader, kompensationer, rättssäkerhet och miljöhänsyn.

Regleringsutredningar skiljer sig från tekniska utredningar genom sitt fokus på hur regler ska utformas och vilken reglering som ska gälla, snarare än enbart att lösa ett tekniskt problem. De ska vara transparenta och ofta offentligt tillgängliga.