prissignalsättning

Prissignalsättning är en ekonomisk mekanism där prisnivåerna i en marknad tjänar som information om resurstillgång, kostnader och värdet av varor eller tjänster. Genom prisförändringar kommunicerar marknaden hur attraktivt det är att producera eller konsumera, vilket i sin tur påverkar beslut hos producenter, konsumenter och myndigheter.

Prisbildningen uppkommer ur samspelet mellan utbud och efterfrågan och speglar ofta marginalkostnaderna samt hur begränsad kapaciteten är. Höjda priser vid knapphet signalerar att det finns incitament att öka produktionen eller minska efterfrågan, medan låga priser kan uppmuntra ökad efterfrågan eller sänkt produktion. I praktiken sker prissignaler genom spotpriser, kontrakt, tariffer eller auktioner.

Prissignalsättning används inom liberaliserade marknader för att koordinera resursallokering och stimulera effektivitet. Den kan också utformas som politisk styrning, till exempel tidsdifferentierade tariffer eller koldioxidprissättning, för att främja beteendeförändringar. Begränsningar inkluderar prisvolatilitet, risk för marknadsmakt eller informationsasymmetrier, samt att vissa offentliga varor och jämlikhetsmål inte kan uppnås enbart via prissignaler.

Exempel på tillämpningar är elmarknadernas pris signalsättning, väg- och kollektivtrafikens trängselavgifter samt koldioxidprissättning inom utsläppshandel.