prissignaler

Prissignaler är information som priser i en marknad överför till köpare och säljare. Priserna speglar ofta marginalkostnader och marginalnytta samt hur tillgång och efterfrågan varierar över tid. Genom prissignaler koordineras produktion och konsumtion utan behov av central planering: när priset stiger ökar incitamenten för producenter att höja utbudet eller omfördela resurser, och när priset faller nedjusteras produktionen eller efterfrågan.

Funktioner och begränsningar. Prissignaler är decentraliserade och bidrar till effektiv resursallokering genom att information om knappa resurser och preferenser sprids via priset. I idealfallet speglar priset de verkliga kostnaderna och nyttan. Men prissignaler kan förvrängas av externa kostnader eller nyttor, informationsasymmetri och marknadsmakt, vilket leder till ineffektivitet och felaktiga val.

Policyaspekter. Prisregleringar, subventioner och skatter kan förändra eller förvränga prissignalerna och därmed resursfördelningen. Miljöpolitik använder ofta prissignalering i form av Pigouvianska skatter eller handel med utsläppsrätter för att återställa effektiva incitament och begränsa negativa externa effekter.

Användning och samband. Prissignaler används i allt från dagligvaror till arbets-, kapital- och energi­marknader. De fungerar bäst i konkurrensutsatta marknader utan allvarliga informationsoch kostnadsproblem. Vid närvaro av sådana problem behövs kompletterande regleringar eller politik för att förbättra signalernas träffsäkerhet.

Se även: marknadsekonomi, utbud och efterfrågan, marginalkostnad, externa effekter, prisbildning.