marknadsmakt

Marknadsmakt är förmågan hos en aktör eller ett fåtal aktörer att sätta priser eller villkor på en marknad utanför vad som skulle gälla under konkurrens. Den uppstår ofta vid stor marknadsandel, höga inträdeshinder eller kontroll över kritiska insatsfaktorer, nätverkseffekter eller lagstiftat skydd som snedvrider konkurrensen. Marknadsmakt kan förekomma i både traditionella och digitala marknader, där användarnas beteende ofta förstärker en plattforms position.

Mätning och indikatorer inkluderar marknadsandelar och koncentrationsmått som CR4 eller Herfindahl-Hirschman Index (HHI), samt pris i förhållande till marginalkostnad (Lerner-index). Även faktorer som switchingkostnader, lås-in-effekter och potentiell prisdiskriminering är relevanta. Bedömningar av marknad och tidsperspektiv påverkar hur stark marknadsmakten upplevs.

Orsakerna till marknadsmakt är bland andra monopol, oligopol, karteller och dominerande företag, samt vertikala avtal eller kontroll över nyckelinsatsfaktorer. Nätverkseffekter och plattformsegenskap kan tydligt stärka makten, särskilt inom digitala marknader där användarbas och innehållssamband skapar hinder för konkurrens.

Konsekvenserna av marknadsmakt kan vara högre priser, begränsat utbud och minskad innovation på sikt. Företag med makt kan använda prisdiskriminering, strategiska prissättningar eller andra beteenden som försämrar konkurrensen och effektiviteten på marknaden.

Reglering syftar till att begränsa marknadsmakt genom konkurrensrättsliga åtgärder. I Sverige hanteras frågor av Konkurrensverket, medan EU:s konkurrensmyndighet granskar gränsöverskridande beteende och marknadsstrukturer. Åtgärder kan vara uppdelningar, prisregleringar i naturliga monopol eller beteendemässiga och strukturella reformer.