priskänslighet

Priskänslighet är i marknadsföring hur känslig en efterfrågan på en vara eller tjänst är för prisändringar. Den mest använda storheten är priselasticitet av efterfrågan (PED), som beräknas som den procentuella förändringen i den köpta kvantiteten dividerat med den procentuella prisändringen. Om PED är större än 1 är efterfrågan relativt priskänslig, om PED är mindre än 1 är den relativt prisokänslig.

Faktorer som påverkar priskänsligheten inkluderar inkomstnivå och ekonomisk situation, tillgång till substitut, huruvida varan upplevs som nödvändig eller lyx, varumärkets styrka och upplevd nytta, likviditet och säsong, samt referenspris och priset som jämförs med. Även köprationella faktorer som lojalitet, prispsychologi och kampanjer spelar roll.

Mätningsmetoder: priselasticitet beräknas ofta med historiska försäljningsdata, online- eller lab experiment och marknadsanalyser. Vanliga metoder inkluderar van Westendorp price sensitivity meter, Gabor-Granger, conjoint analys och analys av korspriselasticitet. Beteende- och referenspriser påverkar svaren och kan ge snedvridna resultat i hypotetiska undersökningar.

Praktiska konsekvenser: företag använder priskänslighet för prisstrategier som prisdifferensiering, kampanjer och rabatter, paketpriser, value-based pricing och dynamisk prissättning. För hög prissättning riskerar minskad efterfråga och lägre intäkter; för låg kan marginaler försämras. Segmentering och differentierade erbjudanden kan kapsla in olika nivåer av priskänslighet.

Begränsningar: uppskattningar av priskänslighet är känsliga för kontext, tidsperiod och metodval. Hypotetiska undersökningar lider av beteendemässig bias, och korspriser samt substitut kan förändra känsligheten över tid.