posteriorblödning

Posteriorblödning är en typ av epistaxis som uppstår i den bakre delen av näshålan, ofta från sphenopalatinalartären eller andra bakre grenar. Den skiljer sig från vanlig anterior epistaxis genom att den är svårare att kontrollera, ofta längrevarig och mer benägen att kräva sjukhusvård.

Riskfaktorer inkluderar äldre ålder, hypertoni, ateroskleros, kronisk njursvikt samt användning av antikoagulantia eller antitrombotiska läkemedel. Torr nässlemhinna, tidigare näsblödningar, trauma eller näsoperationer kan bidra till att blödningen blir svår att stoppa.

Symtom uppträder ofta som kontinuerlig blödning från bakre näshålan med blod som rinner ned i svalget, vilket kan leda till hosta eller känsla av kvävning. Diagnostik görs av ÖNH-läkare med endoskopisk undersökning för att lokalisera kärlkällan. Blodstatus och koagulationsprover (Hb, trombocyter, INR och APTT) följs, och bildgivning används endast om misstanke om tumör, skallfraktur eller andra underliggande tillstånd finns.

Behandling fokuserar på att säkra luftväg och cirkulation. Åtgärder inkluderar syrgas vid behov, intravenös access och korrigering av koagulationsrubbningar. Lokal behandling består ofta av nässköljning och topiska vasokonstriktorer, följt av posterior nasal packing med ballongkateter eller specialballong för att tamponera bakre delen. Antibiotikaprofylax används vid långvarig eller upprepad packing. Om blödningen kvarstår kan endoskopisk ligering av sphenopalatinala artären eller transarteriell embolisering bli aktuella. Efter behandling följs ofta återblödning och behandling av bakomliggande tillstånd, inklusive blodtrycksreglering.