plutoniska

Plutoniska är ett geologiskt adjektiv som används för att beskriva processer och bergarter som bildats när magma kristalliserat under jordytan. Plutoniska intrusiva bergarter bildas genom långsam avkylning i djupet, vilket ger en grovkornig struktur där kristallerna ligger ihop.

Texturen är ofta grovkornig och kristallerna interlockar i en tät matta. Färgtonen varierar från felsiska till mafic beroende på magmaets kemiska sammansättning. Vanliga plutoniska bergarter inkluderar granit, granodiorit och diorit (felsiska till intermediära) samt gabbro (mafic).

Intrusioner kan bilda olika typer av kroppar: stora batholiter eller mindre stockar, laccoliter samt skivformade intrusioner som dikes och siller. Batholiter är mycket stora, medan stockar är mindre och ofta sammanhängande med omgivande bergartsmassor.

Dikes och siller är skivformade intrusioner som fyller sprickor i berggrunden och ofta når nära ytan, medan batholiter och stockar bildas djupare och större.

Plutoniska bergarter ger viktiga insikter i jordens magmatiska historia och i hur kontinentalkrust och mantel utvecklas. Deras mineralogiska sammansättning speglar magmats ursprung och de tectoniska miljöer där de bildades, till exempel subduktionszoner eller riftområden.

Relaterade begrepp inkluderar pluton, batholit och granit, samt plutonism som den övergripande processen där intrusiva magmatiska kroppar bildas och växer i jordskorpan.