perimeterbrandvägg

En perimeterbrandvägg är en nätverkssäkerhetsenhet som skyddar gränsen mellan ett internt nätverk och externa nätverk, oftast Internet. Den övervakar och filtrerar trafik som passerar mellan dessa nätverk baserat på säkerhetsregler för att förhindra obehörig åtkomst och minska attackytan.

Placering och syfte: Den placeras vanligtvis vid nätverkets gräns, eller mellan olika säkerhetszoner som företagets interna nätverk och en demilitariserad zon (DMZ). Målet är att tillåta nödvändig kommunikation samtidigt som riskabla förfrågningar blockeras eller loggas.

Funktioner och tekniker: Traditionella brandväggar utför filtrering baserat på IP-adress, protokoll och portnummer (stateless packet filtering) eller med tillstånd över flera paket (stateful inspection). Moderna perimeterbrandväggar, ofta kallade next-generation firewalls, erbjuder applikationsmedvetenhet, djup paketinspektion (DPI), intrångsbekämpning (IPS), VPN-stöd (IPsec, SSL), NAT och användarbaserad åtkomstkontroll samt central loggning och hög tillgänglighet.

Planering och implementering: Brandväggen placeras oftast i gränsen mellan det interna nätverket och externa nätverk, eventuellt tillsammans med en DMZ för publikt exponerade tjänster. Designen inkluderar redundanta enheter, tillräcklig kapacitet och central hantering. Det är vanligt att kombinera perimeterbrandväggen med nätverkssegmentering och andra säkerhetslösningar (t.ex. IDS/IPS, SIEM).

Trender och begränsningar: Med ökad användning av molntjänster och distansarbete förändras perimeterkonceptet och kräver ofta hybridlösningar och zero-trust-modeller. En perimeterbrandvägg är en viktig del av ett försvar i djupet men kan inte ensam försvara mot alla hot; kontinuerlig övervakning, uppdateringar och regelgranskning är nödvändigt.