njurfunktionsnedsättning

Njurfunktionsnedsättning är ett tillstånd där njurarnas förmåga att filtrera blod och upprätthålla kroppens inre balans försvagats. Tillståndet kan vara akut eller kroniskt. Akut njurskada uppstår plötsligt och kan ibland återgå, medan kronisk njursjukdom (CKD) innebär en långsamt försämrad njurfunktion över månader eller år.

Orsaker och riskfaktorer inkluderar diabetes och högt blodtryck, som är de vanligaste orsakerna till CKD, samt glomerulonefritis, polycystisk njursjukdom och långvarig exponering för skadliga ämnen eller läkemedel. Även urinflödeshinder och svåra infektioner kan bidra. Riskgrupper är äldre personer, personer med långvarig diabetes eller hypertoni, samt de som använder nefrotoxiska läkemedel under längre tid.

Symtom på njurfunktionsnedsättning kan vara ospecifika och tidigt ofta frånvarande. Med tiden kan trötthet, svullnad i fötter eller anklar, förändrat urinmönster, högre blodtryck, illamående eller koncentrationssvårigheter förekomma. I avancerade fall kan andnöd, muskelsvaghet och elektrolytstörningar uppstå. Diagnos ställs vanligen med blodprov för kreatinin och uppskattad glomerulär filtrationshakt (eGFR), urinprov för protein eller blod och bilddiagnostik. I vissa fall används njurbiopsi för att fastställa orsak.

Behandling syftar till att bevara kvarvarande njurfunktion och behandla underliggande orsaker. Det kan inkludera kontroll av blodtryck och diabetes, läkemedel som skyddar njurarna (till exempel ACE-hämmare eller ARB), kostanpassningar (begränsad proteindiet, salt- och fosforreducerad kost), samt vätskebalans. Vid avancerad CKD kan dialysbehandling eller njurtransplantation bli nödvändiga.

Prognos varierar beroende på orsak och hur tidigt tillståndet upptäcks. Progressionshastigheten kan bromsas med behandling och livsstilsförändringar. Förebyggande insatser, såsom god diabetes- och blodtryckskontroll och undvikande av nefrotoxiska ämnen, är viktiga.