nikotinberoende

Nikotinberoende är en beroendesjukdom där en person uppvisar ett starkt behov av att använda nikotin och har svårt att sluta trots negativa konsekvenser. Nikotin påverkar hjärnans belöningssystem genom att binda till nikotinacetylkolinreceptorer och öka frisättningen av dopamin, vilket stärker användningen och kan leda till tolerans och abstinens när användningen minskar eller upphör. Beroendet kännetecknas av stark längtan, oförmåga att kontrollera användningen, abstinensbesvär och fortsatt bruk trots skadliga effekter på hälsan.

Riskfaktorer inkluderar tidig exponering under uppväxt, psykologisk ohälsa, sociala och miljömässiga faktorer samt hög frekvens och durationsanvändning av nikotinprodukter. Nikotinanvändning ökar risk för hjärt-kärlsjukdom, stroke, lungsjukdomar som KOL, samt flera cancerformer. Gravida kvinnor och deras barn kan särskilt drabbas av negativa effekter av nikotin. Abstinenssymtom vid försök att sluta kan innefatta irritabilitet, sömnstörningar, ökad aptit och koncentrationssvårigheter.

Bedömning av nikotinberoende görs ofta kliniskt och kan på forskningsbasis använda Fagerström-testet för nikotindependens (FTND). Diagnostiska klassifikationer inkluderar tobaksbrukssjukdom enligt DSM-5-TR och liknande system, som betonar uppkomsten av beroende, skadligt bruk och mätbara symtom.

Behandling fokuserar på att hjälpa till att sluta eller minska användningen. Det innefattar nikotinersättningsterapi (plåster, tuggummi, pastiller), receptbelagda läkemedel som varenicline eller bupropion, samt beteende- och stödinsatser som samtalsterapi och stödgrupper. Individualiserad vård, uppföljning och rökfria miljöer ökar chanserna för framgång. Nikotinberoende är vanligtvis behandlingsbart med rätt stöd och avhängighetsstrategier.