nefrotiskt

Nefrotiskt är ett adjektiv som används för att beskriva tillstånd eller sjukdomar som ger nefrotiskt syndrom. Nefrotiskt syndrom kännetecknas av massiv proteinuri (>3,5 gram per dygn), hypoalbuminemi, ödem och ofta hyperlipidemi. Den ökade proteinförlusten i urinen leder till minskat kolloidosmotiskt tryck i blodet och olika kompensatoriska förändringar i levern samt vätskeretention.

Orsakerna delas in i primära och sekundära nefrotiska sjukdomar. Primära nefrotiska sjukdomar innefattar sjukdomar som främst påverkar njurglomuli, såsom minimal change disease, membranös nefropati och fokal segmentell glomeruloskleros. Sekundära nefrotiska syndrom uppkommer vid andra tillstånd eller exponeringar, till exempel diabetes mellitus, systemisk lupus erythematosus, infektioner, läkemedel eller cancer. Behandlingen riktas ofta mot underliggande orsak och mot konsekvenserna av sjukdomen.

Diagnostik innebär urinanalys och mätning av protein i urin samt laboratorieprover som anger serumalbumin och blodlipider. Njurfunktion bedöms också. Utredningen kan inkludera autoantikroppar, serologi för sekundära orsaker och bilddiagnostik; njurbiopsi är vanligt vid oklara fall eller vid behov av att fastställa specifik typ av nefrotisk sjukdom.

Behandling fokuserar på bakomliggande orsak, kontroll av ödem och hyperlipidemi samt immunosuppressiv behandling vid lämpliga tillstånd. Saltbegränsning och diuretika används för att hantera ödem; i vissa fall används albumin eller antikoagulation på grund av ökad trombosrisk. Prognosen varierar beroende på orsak och respons på behandling; barn har ofta god respons vid minimal change disease, medan vissa vuxnaformer kan kräva längre behandling och uppföljning.