människodrivna

Människodrivna beskriver något som styrs eller drivs av människor snarare än av maskiner eller automatiserade system. Begreppet används inom teknik, verksamhetsstyrning och design för att betona människors roll i beslutsfattande, övervakning och användarcentrerad utveckling.

Etymologi och användningsbruk: Ordet består av människa och drivna, där drivna fungerar som ett uttryck för vad som används för att driva något. I modern svenska används termen ofta som motsats till automatiserade eller autonoma system. Den förekommer i uttryck som människodriven design eller människodrivna processer och är närbesläktad med begreppet människoinblandning i loopen (human-in-the-loop).

Användningsområden: Inom programvara och produktutveckling kan människor vara centrala i beslut och feedbackflöden, vilket gör lösningen människodriven. Inom säkerhetskritiska områden som vård, flyg och industri är mänsklig översyn och kontroll ofta avsiktlig för ansvarstagande och etiska överväganden. Inom mobilitet kan man prata om system där mänskligt agerande och kontroll behålls istället för fullständig automatisering.

fördelar och begränsningar: Människodrivna metoder kan ge ökad kontextkänslighet, flexibilitet och etisk tillsyn, men de kan också innebära lägre effektivitet, längre beslutsvägar och högre arbetskostnader jämfört med helt automatiserade lösningar. Relaterade begrepp inkluderar människoinblandning i loopen, användarcentrerad design och jämförande termer som automatiserade eller autonoma system.