myoepitelcellerna

Myoepitelcellerna är specialiserade kontraktila epitelceller som finns i många exokrina körtlar. De ligger mellan de sekretoriska cellerna (acinus eller tubulus) och basalmembranet och omger de sekretoriska enheterna med långsträckta processer som bildar ett nätverk runt körteländarna.

Genom att uttrycka aktin- och myosinfilament kan de dra ihop sig och hjälpa till att pressa sekretet ut i gångsystemet. På så sätt bidrar de till effektiv sekretion och ger samtidigt strukturellt stöd åt körtelvävnaden. De kan även delta i regleringen av sekretflödet och svarar på nervös stimulering i vissa körtlar.

Myoepitelceller återfinns framför allt i spottkörtlarna, bröstkörteln, svettkörtlarna och lacrimalkörtlarna samt i andra exokrina körtlar. Histologiskt ligger de tätt intill sekretoriska enheter och omsluter dem med basala utskott. Immunohistokemiskt kännetecknas de av uttryck av både epiteliala cytokeratiner (till exempel CK5/6) och kontraktila muskelmarkörer som alfa-smooth muscle actin (SMA) samt calponin; p63 används ofta som ett nukleärt markör för deras myoepiteliala ursprung.

Myoepitelceller räknas utvecklingsmässigt som delar av epitelets basalceller och har betydelse i vävnadsorganisation, utveckling och underhåll av körtelvävnad. I klinisk patologi används närvaron av ett myoepitelialt lager runt körtelstrukturer för att särskilja in situ-lesioner från invasiva tumörer inom bröst- och spottkörtelsvävnad. Tumörer med myoepitelial differentiation, såsom adenomyoepiteliom i bröstet eller pleomornt adenoma i salivkörtlarna, orsakar också diagnostiska överväganden.

---