molekylioner

En molekyljon, eller molekylion, är en jon som består av en enda molekyl som har fått eller förlorat elektroner och därmed ett netto-laddning. Molekyljoner kan vara positiva kationen eller negativa anjonen. Inom analytisk kemi används termen ofta i samband med masspektrometri för att beskriva den intakta molekylen före eventuell fragmentering.

Bildning och typer: Molekyljoner uppstår när molekyler joniseras. Vid elektroninfallsjonisering (EI) bildas vanligt M+•, en radikal kation där molekylen har förlorat en elektron men behållit sin grundläggande struktur. Vid andra joniseringstekniker, såsom kemisk jonisering (CI), elektrosprayjonisering (ESI) eller matrix-assisterad laser-desorption/ionisering (MALDI), bildas ofta [M+H]+ i positivt läge eller [M−H]− i negativt läge. Adduktions- och deprotonationsreaktioner är vanliga i praktiska analyser och påverkar det observerade m/z-värdet.

Användning i masspektrometri: Molekyljonen är viktig eftersom dess m/z-värde ger en uppgift om molekylens molekylmassa. Molekyljonen kan dock fragmentera, vilket leder till fragmentjoner som ger informationsrik mönster om molekylens struktur. I vissa fall uppträder starka fragmenteringar och molekyljonen tynar bort, medan andra föremål bildar stabila M+•-radikalkationer eller addukter som är användbara för identifiering.

Faktorer som påverkar stabilitet: Molekylionens存在stabilitet påverkas av molekylens bindningar, konjugation, närvaro av heteroatomer och den omgivande joniseringstekniken. Halogener och andra stabiliserande grupper kan göra molekyljonen mer framträdande i spektrumet.

Exempel: Organiska molekyler som bensene (C6H6) visar ofta ett observerbart M+• i EI, medan ESI vanligtvis ger [M+H]+ i positivt läge. Molekylionen och dess fragment ger tillsammans viktig information om molekylens massa och struktur.