Molekyljoner

Molekyljoner är joner som består av två eller flera atomer, bildade när en neutral molekyl får eller förlorar elektroner. De kan vara positivt laddade (kationer) eller negativt laddade (anioner). Inom masspektrometri används termen ofta för den intakta molekylen, i motsats till fragmentjoner som uppkommer vid jonisering.

Molekyljoner bildas genom olika jonisationsmetoder. Vid elektronionsiering (EI) påfrestas molekylen av hög energi och bildar vanligtvis en radikal kation med formeln M+•; denna jon kan därefter fragmentera till mindre joner. Vid mjukare joniseringar, till exempel elektro-sprayjonisering (ESI) eller matrix‑assisterad laserbestrålning (MALDI), uppträder ofta molekyljonen med liten eller ingen fragmentering, och i positivt laddat läge kan man se [M+H]+ medan i negativt laddat läge ser man [M−H]−.

Molekyljonens stabilitet beror på molekylens struktur och den energi som tillförs under ionisation. Fragmenteringsmönster som uppvisas av molekyljoner ger värdefull information om molekylens struktur och funktionella grupper. I masspektrometri används m/z-värdet för molekyljonen tillsammans med dess isotopiska mönster för att bestämma molekylvikten och ge ledtrådar om kemisk sammansättning.

Sammanfattningsvis är molekyljoner centrala i analys av organiska föreningar, eftersom de bär information om molekylformel och, via fragmentering, om struktur. Se även jonisering, masspektrometri, fragmentering, isotop.