mikroklimatiska

Mikroklimatiska förhållanden avser klimatförhållanden i ett litet område som avviker från omgivningen på grund av lokala faktorer. Vanliga variabler är temperatur, luftfuktighet, vindhastighet, solstrålning och nederbörd samt markfuktighet och markens albedo. Skillnaderna uppstår när natur eller byggnader skapar skuggor, vindskydd eller intensifierar värme eller avkylning av ytor.

Orsakerna inkluderar topografi som dalar, backar och öppna vattenytor; vegetation som genom skugga, transpiration och fuktbalans påverkar temperatur och fukt; byggnader och asfalt som lagrar värme och påverkar vindmönster; markanvändning som växtlighet, jordart och vattenföring.

Vanliga miljöer innefattar städer där mikroklimatiska zoner kan visa urban heat island-effekt; i skogar finns fuktiga, svala mikronischer; i bergstrakter kan vind och skugga skapa stabila förhållanden; vid kusten kan havs- och bergvindar ge fuktiga, milda klimat även om inlandet upplever större temperaturvariationer.

Betydelsen av mikroklimat sträcker sig till växters tillväxt, jordbruk och trädgårdsdesign, byggnaders placering och grönstruktur i stadsplanering samt bevarande av känsliga ekosystem. Möjligheter att utnyttja mikroklimat i odling och klimatanpassning betonar behovet av platsanpassad planering.

Mätning och forskning görs med termometrar, hygrometrar och dataloggar placerade på olika höjder och skuggor; kartläggningar och modeller används för att förutsäga mikroklimatiska variationer.

Se även: mikroklimat, urban heat island, klimatanläggning, agroklimatologi.