marknadsformerna

Marknadsformerna är en grundläggande klassificering av hur marknader är organiserade utifrån antalet säljare (aktörer), graden av produktdifferentiering och vilka inträdesbarriärer som finns. Dessa former påverkar prisbildning, tillgång och effektivitet samt hur väl konsumenter skyddas mot missbruk av marknadskraft.

Perfekt konkurrens kännetecknas av många köpare och säljare, homogen vara, fri in- och utträde samt prisacceptans. Marknadspriset speglar marginalkostnaden i jämvikt, vilket gör att företagen är prisacceptanta och resursallokeringen blir effektiv i teorin; i det långa loppet uppstår noll ekonomisk vinst för företagen.

Monopol föreligger när en enda säljare dominerar marknaden och produkten saknar nära substitut. Säljaren har prisrätt och väljer output för att maximera vinst. Priset överstiger ofta marginalkostnaden och det kan uppstå deadweight loss. Naturmonopol uppstår när inträdesbarriärer gör konkurrensen ineffektiv, exempelvis i nätverkssektorer eller samfällda tjänster.

Oligopol innebär få stora aktörer. Beslutsprocesser är interdependent och prisrörlighet kan vara begränsad. Företagen kan konkurrera i pris eller genom icke-prisstrategier som reklam eller differentiering. Marknaderna kännetecknas av hög konkurrensbarriär och potentiell prisstabilitet genom ömsesidig avtal eller kartellbildning.

Monopolistisk konkurrens har många företag som erbjuder differentierade produkter med viss prissättningsmakt. Efterfrågan är nedåtlutande för varje företag och i lång siktig jämvikt uppnås noll ekonomisk vinst, men företag försöker vinna marknadsandelar genom produktutveckling och marknadsföring. Sammanfattningsvis beskriver marknadsformerna hur konkurrens och företagens makt formar priser, utbud och samhällsekonomisk effektivitet, samtidigt som reglering och policyverktyg kan påverka vilken form som råder i ett givet fält.