prissättningsmakt

Prissättningsmakt avser ett företags eller en marknads förmåga att sätta och upprätthålla priser som ligger över vad som skulle gälla under en väl fungerande konkurrensmarknad. Denna makt innebär att prisnivån delvis bestäms av säljaren snarare än av fri konkurrens, vilket kan ge högre marginaler och avkastning än vad som skulle uppnås i en prispressad miljö.

Faktorer som ökar prissättningsmakten inkluderar hög marknadskoncentration, stark produktdifferentiering, varumärkeskraft, nätverkseffekter och höga inträdesbarriärer. Även kontroll över viktiga inputs, distributionskanaler eller kunder med låga bytbara alternativ bidrar. Regleringar och offentligt prissätta instrument kan också begränsa eller förstärka denna makt beroende på utformning.

Mått och bedömning används av forskare och tillsynsmyndigheter. Vanliga indikatorer är Lerner-indexet (P – MC)/P, prisets överkostnadsmarginal, och marknadsstrukturmått som Herfindahl-Hirschman-indexet (HHI). Analys av priselasticitet, prispass-through och konkurrensintensiteten ger ytterligare insikt i hur stark prissättningsmakten är och hur den kan förändras vid kostnadsförändringar eller konkurrensåtgärder.

Konsekvenserna av prissättningsmakt är blandade. Den kan uppmuntra långsiktiga investeringar och innovation, men riskerar att skada konsumenter och effektivitet om den används för att hålla priserna onödigt höga eller för att hindra konkurrens. Tillsynsmyndigheter följer därför missbruk som överprissättning, prisdiskriminering och predatorisk prissättning, särskilt i dominerande företag. Exempel finns inom läkemedel, energi och digitala plattformar med starka nätverkseffekter.