nedåtlutande

Nedåtlutande är ett svenskt adjektiv som beskriver en yta, linje eller struktur som lutar nedåt i förhållande till horisontalplanet eller mot en lägre sida. Ordbilden består av prefixet ned-, som anger riktning nedåt, och lutande, som härrör från verbet luta i dess participform.

Användningen är vanlig i tekniska och vetenskapliga sammanhang där man beskriver lutningar eller sluttningar. Det används som attribut vid ämnen som tak, fasader, terrasser eller geologiska lager. Man kan tala om nedåtlutande bergväggar i terrängen, nedåtlutande tak på en byggnad eller nedåtlutande fasader som följer byggnadens kontur. I geologi används begreppet för att beskriva stratigrafiska skikt som lutar nedåt.

Exempel på användning: Ett nedåtlutande tak lutar nedåt från taknocken mot takfoten. Sedimentära bäddningar i berget kan vara nedåtlutande, dvs lutar nedåt i en bestämd riktning. En nedåtlutande fasad följer byggnadens kontur och kan påverka hur vattnet avleds. Nedåtlutande kan också användas om markytor eller terrasser som skråar nedåt i en sluttning.

Relaterade begrepp är lutning och sluttning. Nedåtlutande är främst ett tekniskt eller akademiskt uttryck som ofta förekommer inom arkitektur, geologi och kartografi.