markedsformen

Markedsformen är ett centralt begrepp inom mikroekonomi som beskriver hur en marknad är organiserad och hur priser och kvantiteter bestäms. Begreppet fångar konkurrensens struktur och graden av marknadsmakt hos aktörer. Viktiga dimensioner är antalet köpare och säljare, graden av varudifferensiering, inträdesbarriärer och informationssymmetri samt hur priset bildas och hur flexibelt utbud och efterfrågan svarar på förändringar.

De vanligaste markedsformernarna är perfekt konkurrens, monopol, monopolistisk konkurrens och oligopoli. Perfekt konkurrens kännetecknas av många köpare och säljare, homogena produkter, prisacceptans hos aktörer, fri inträde och utträde samt fullständig information. Monopol innebär att en ensam säljare dominerar marknaden och har betydande pris-makt, ofta med höga inträdesbarriärer. Monopolistisk konkurrens uppträder när många säljare erbjuder differentierade produkter, vilket ger viss prismakt men bibehållna möjligheter till inträde. Oligopoli kännetecknas av få stora aktörer som står i ömsesidigt beroende relationer, vilket kan leda till pris- och strategisk konkurrens eller kartellbildning och höga inträdeshinder. I vissa sammanhang används även monopsoni, där en ensam köpare dominerar ett inpris- eller arbetsmarknadssegment och där priset bestäms av köparen.

Kännedom om markedsformen är central för antitrustpolitik, regleringar och politiska åtgärder som syftar till effektivitet, konkurrens och konsumentskydd.