lungrörelser

Lungrörelser är de rörelser som månen gör i förhållande till jorden och omfattar tre huvudsakliga komponenter: den omloppsmässiga rörelsen kring jorden, månens egen rotation och libration, dvs små svängningar som gör att vi ser olika delar av månens yta över tiden.

Den omloppsmässiga rörelsen beskriver hur månen kretsar runt jorden i en nästan elliptisk bana med ett medelavstånd på cirka 384 400 kilometer. Bana är lutad cirka 5,1 grader i förhållande till ekliptikan. Omloppstiden varierar mellan en sidereal månad på cirka 27,3 dagar och en synodisk månad på cirka 29,53 dagar, beroende på hur faserna uppstår i förhållande till solen. Bananens oregelbundenhet och gravitationens påverkan ger vecklingar i avstånd och uppgångs- och nedgångstider.

Månens rotation är i praktiken synkron med dess omloppsperiod, vilket gör att samma sida vanligtvis vetter mot jorden. Denna ”tiden runt” rotativa låsning gör att vi observerar främst månens närsida, medan den fjärran sidan förblir dösad bakom månen.

Libration är små förändringar i synvinkeln som gör att flera olika delar av månens yta kommer i blickfånget över tiden. Longitudinell libration uppstår främst på grund av månens elliptiska bana och gör att vi kan skiftaObservationen av östliga respektive västliga longitudes. Latitudin libration uppstår från månens axellutning och ger variationer i hur mycket av det nordliga eller sydliga polområdet som ses. Diurnal libration uppstår också dagligen i takt med jordens rotation.

Fasförloppet beskriver månens vecklopp mellan ny, första kvart, full och tredje kvart, upprepade varje cirka 29,5 dagar. Dessa faser beror på solljuset som träffar månen ur olika vinklar i förhållande till jorden.

Sammanfattningsvis utgör lungrörelserna en kombination av bana, rotation och libration som styr hur månen ser ut på vår himmel och hur dess yta uppfattas från jorden.