ljusinsläpp

Ljusinsläpp är mängden naturligt ljus som når ett rum eller en arbetsyta genom byggnadens öppningar, såsom fönster, takfönster eller ljusgluggar. Det är en viktig del av dagsljusdesign och påverkar upplevelsen av rummets storlek, färgåtergivning och komfort samtidigt som det kan reducera behovet av artificiell belysning under dagen.

Mätning och planering av ljusinsläpp skiljer sig åt beroende av byggnadens mål. En vanlig måttstock är dagsljusfaktorn (DF), som anger hur mycket dagsljus som når arbetsytor i förhållande till utomhusljus. DF-värden påverkas av fönsterarea i förhållande till rummets yta, fönstrets typ och placering, rummets geometri, samt närhet till omgivande skuggor och reflexiva ytor inomhus. Andra viktiga faktorer är orientering (särskilt sikt mot söder i norra halvklotet), takhöjd och färg/ytstruktur på väggar och golv som sprider ljuset bättre.

Källor och tekniker för ljusinsläpp varierar mellan bostäder och kommersiella lokaler. Stora fönster, takfönster och atrier kan öka dagsljuset, medan skugga från byggnader, träd eller balkonger minskar insläppet. Ljusslingor och reflekterande ytor inomhus, med matt vita färger, förbättrar ljusfördelningen och minskar mörka skuggor. Bländning och för starkt dagsljus kan åtgärdas med persienner, lameller eller sensordimning som anpassar belysningen efter behov.

Standards och riktlinjer som EN 17037:2018 Daylight in Buildings används internationellt för att vägleda dagsljusdesign. I Sverige följs även lokala byggstandarder och Boverkets byggregler för att uppnå god dagsljusstandard i både bostäder och arbetslokaler.