ljudexponering

Ljudexponering är mängden ljud som en person utsätts för, oftast i arbetsmiljön men även i vardagen. Den återspeglar den totala energi som nås av örat över en viss tidsperiod och används för att bedöma risker för hörselnedsättning, tinnitus och andra hälsoeffekter. Exponeringen kan variera mycket mellan arbetsmoment, miljöer och tider på dygnet.

Mätning och enheter görs vanligtvis med Leq, det tidsviktade genomsnittet av ljudnivån över en specificerad period. Ljudnivåer anges i dB(A), en viktning som avspeglar hur människor uppfattar ljudet. För högsta toppar används ofta Lmax. Dos D används i vissa regler som andel av den tillåtna exponeringen, uttryckt som procent och kopplad till arbetsplatsens gränsvärden.

Hälsorisker vid hög ljudexponering inkluderar hörselnedsättning, tinnitus och hyperacusis. Andra effekter kan vara ökad stress, sömnstörningar och påverkan på kognitiv förmåga vid längre eller upprepad exponering. Riskerna ökar med både ljudnivå och exponeringstid samt med frekvensinnehåll.

Källor och kontexter omfattar industri- och byggarbete, transportsektorn, flygplatser samt musik- och nöjesmiljöer. Regler och riktlinjer varierar mellan länder men bygger vanligtvis på att kontrollera Leq under arbetsdagen och att vid överskridanden genomföra åtgärder.

Förebyggande åtgärder inkluderar teknisk åtgärdsstyrning ( ljudreducering och maskindämpning), administrativa åtgärder (minskad exponeringstid, rollbyte) och användning av hörselskydd. Regelbunden audiometri och utbildning ingår ofta i en hörselvårds- eller hörselskyddsprogram.

---