laboratoriemiljö

Laboratoriemiljö avser den fysiska, kemiska och organisatoriska miljön där laboratoriearbete utförs. Den omfattar byggnaders konstruktion och inredning, rumslig layout, ventilation och luftkvalitet, belysning, termiskt klimat och fukt, renhet och kontaminationskontroll, samt hantering av avfall och spill. En väl kontrollerad miljö bidrar till säkerhet, arbetshälsa och tillförlitlighet i mätningar och experiment.

Arbetszoner består av arbetsbänkar och specialutrymmen för kemikaliehantering, sterilisering och analyser, samt utrymmen för förvaring av kemikalier, prover och instrument. Goda laboratoriemiljöer är utformade för effektiva arbetsflöden, tydlig skyltning och enkel tillgång till sanitets- och säkerhetsutrustning. Förebyggande arbete inkluderar riskbedömningar, användning av skyddsutrustning (PPE), skyddskåpor, dragskåp och biosäkerhetsskydd där det behövs, samt tydliga SOP:er och utbildning. Hantering av kemikalier och avfall följer klassificering, märkning och uppsamling i särskilda behållare. Rätt användning av ventilerade hoods, lukt- och ångorreducering samt spillhantering minskar exponering och miljöpåverkan.

Organisatoriska krav betonar dokumentation, underhåll och kvalitetsstyrning. Arbetsmiljölagstiftning och Arbetsmiljöverket reglerar riskbedömningar, utbildning, incidentrapportering och utrustningsunderhåll. Många laboratorier följer internationella standarder och riktlinjer som rör laboratoriekvalitet och spårbarhet (till exempel kvalitetsledningssystem, GLP eller ISO 17025 i relevanta sammanhang). Miljövänliga och energieffektiva lösningar är också viktiga, inklusive minimering av avfall, säker kemikaliehantering och återvinning samt optimering av energianvändning.