laboratorieförbrukning

Laboratorieförbrukning avser engångs- eller tillfälliga föremål som används i laboratorier för att utföra experiment, tester och provhantering. Materialet ersätts vanligtvis mellan användningar och räknas inte som återanvändbar utrustning. Vanliga exempel är plastvaror som pipettspetsar, rör, mikrotuber och Petri-skivor, filtreringsmembran, samt engångs-PPE som handskar, labbrockar och skyddsglasögon. Förbrukningar omfattar även färdiga medier och reagenser som förbrukas under procedurerna.

Planering och inköp behöver standardisering av leverantörer och artikelnummer, tydlig spårbarhet (parti/batch, utgångsdatum) och lämplig lagring. Lagerhållning varierar mellan just-in-time och mindre säkerhetslager beroende på verksamhet. Kostnadsuppföljning används ofta tillsammans med konsumtionsdata i ett inköpssystem.

Kvalitet och efterlevnad kräver att förbrukningar uppfyller relevanta standarder och certifieringar. Sterila varor ska komma i intakta förpackningar och med dokumenterad sterilitet samt spårbarhet. Beroende på tillämpning kan GMP, GLP eller ISO-standarder påverka val av material och hur de hanteras inom kvalitetssystemet.

Hållbarhet och avfallshantering: Många organisationer arbetar med att minska plastanvändning genom återanvändbara alternativ där möjligt, samt återvinning eller autoklavering av lämpliga glasvaror. hantering av farligt avfall följer lokala regler och företagets miljöpolicy.

Ekonomi och optimering: Effektiv förbrukningshantering bidrar till kostnadskontroll och reproducibilitet. Genom övervakning av användning, utgångsdatum och leverantörsprestanda kan laboratorier minska spill och säkerställa kontinuerlig försörjning.