kustkulturer

Kustkulturer är en samlingsbenämning inom arkeologi som beskriver samhällen som lever längs kusten och i hög grad försörjer sig på marina resurser. Begreppet används särskilt i svenska och nordiska sammanhang för att beskriva olika kustbaserade kulturer som funnits från sena stenåldern fram till senare förromersk eller tidig järnålder. Kustkulturerna delar ofta en stark koppling till havet och kustmiljön, men visar variation i teknik, bosättningsmönster och social organisation över tid och plats.

Ekonomi och teknologi fokuserar ofta på fiske, fångst av skaldjur och marina däggdjur samt jakt. Båtar, harpuner, fiskekrokar och nät spelar centrala roller i utrustning och arbetsdelning. Bevarade lämningar av marina produkter och verktyg ger insikter i hur kustbefolkningar organiserade sin försörjning och sina resor.

Bosättning och rumsutnyttjande följer kustens dynamiska landskap och är ofta säsongsbetonade. Många kustgrupper uppehöll sig vid fler boplatser längs kusten under olika delar av året. Arkeologiska spår som mussel- och snäckskal, fiskben och rester av båtar vittnar om resorna, bytesrelationer och kontakt med inlandssamhällen samt andra kustgrupper.

Arkeologiska undersökningar som kol-14-datering, stratigrafi och analys av material som skaldjur och fiskben används för att förstå kustkulturernas livsvillkor, kontinuitet och förändringar över tid. Studier av kustkulturer bidrar till kunskap om hur människor anpassade sig till havets resurser och till klimatförändringar samt hur marint resursutnyttjande påverkade sociala strukturer och regionala nätverk.