kosthållningar

Kosthållningar är systematiska mönster för vad och hur mycket man bör äta. De syftar ofta till hälsa, viktkontroll, prestationen i idrott eller att uppfylla etiska, religiösa eller miljömässiga värderingar. Kosthållningar kan vara växtbaserade eller blandade. Växtbaserade kosthållningar inkluderar vegetarisk kost, vegansk kost, pescetarian- och flexitarisk kost där kött konsumeras i varierande grad medan övriga livsmedel främst kommer från växtriket. Blandade eller omnivora mönster tillåter kött eller animaliska produkter men kan begränsa dem i olika utsträckning.

Vanliga helhetsmönster är medelhavskost, DASH-dieten mot högt blodtryck, nordisk kost och olika lågkolhydrat-, högprotein- eller ketogenmodeller. Ofta betonas hela livsmedel som grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter, fisk, skaldjur, nötter och oljor, medan processade livsmedel och tillsatser minskar.

Utanför hälsoaspekter spelar kulturella och religiösa normer en betydande roll, liksom hållbarhets- och personliga preferenser. Kosthållningar kan därför också innefatta regelverk som halal eller kosher, eller val som reflekterar djurvälfärd och miljöpåverkan.

Forskning visar att olika kosthållningar kan vara näringsmässigt tillräckliga och hälsosamma om de är balanserade och långsiktigt hållbara. Långsiktig framgång beror på anpassning, näringstäthet och följsamhet. Begränsande dieter kan innebära risk för bristtillstånd som B12, järn, D-vitamin, kalcium eller jod utan lämplig planering eller tillskott.

Praktiskt krävs ofta individanpassning och professionell vägledning, särskilt för gravida, barn, äldre eller personer med sjukdomar.