korrigeringsplaner

Korrigeringsplaner är strukturerade planer som beskriver åtgärder för att rätta till identifierade brister i processer, produkter eller tjänster. De syftar till att återställa överensstämmelse med krav och normer samt att förebygga återkomst av problemet. Planerna används inom flera olika branscher, särskilt inom kvalitetsledning, regulatorisk efterlevnad, arbetsmiljö och vård.

Planerna träder vanligtvis i kraft efter revisioner, tillsyner, incidenter, kundklagomål eller resultat från interna bedömningar. De dokumenterar själva avvikelsen, dess konsekvenser och vilka åtgärder som krävs för att återställa kvalitet och säkerhet.

Vanliga innehållspunkter är en tydlig beskrivning av problemet, rotorsaksanalys, ett uppsättning korrigerande åtgärder, ansvariga personer eller avdelningar, nödvändiga resurser och en tidsplan. Planen innehåller även en verifieringsmetod för att bekräfta att åtgärderna har varit effektiva och en process för avslutning och dokumentation av ärendet.

Livscykeln för korrigeringsplaner innebär vanligtvis upptäckt, bedömning och prioritering, utveckling och godkännande av planen, genomförande av åtgärder, verifikation av effekter och formell avslutning. De är ofta integrerade i ett bredare CAPA-system (corrective and preventive actions), som kombinerar korrigerande och förebyggande åtgärder.

Utmaningar och praxis präglas av behovet av tydlig rotorsaksanalys, konkreta och mätbara åtgärder, tydligt ansvarsfördelning, realistiska tidsramar, kontinuerlig uppföljning och noggrann dokumentation för revision och spårbarhet. En väl genomförd korrigeringsplan stödjer kontinuerlig förbättring och efterlevnad.