kondrocyterna

Kondrocyter är de specialiserade celler som bildar och underhåller broskvävnad. De är vanligtvis rundade eller ovala och ligger i lakuner inbäddade i den täta broskmatrixen. Under fosterutvecklingen och i ett mognande skelett uppstår kondrocyter ur mesenkymala stamceller via kondroblaster som sedan differentierar till kondrocyter.

Kondrocyterna syntetiserar och upprätthåller det extracellulära matrixet som domineras av kollagen typ II och proteoglykaner som aggrekan. Tillsammans med vatten ger matrixen brosket dess mekaniska egenskaper och förmåga att motstå kompression. Cellerna kommunicerar via kontaktförbindelser och reglerar en kontinuerlig omsättning av matrixen.

Brosk är avaskulärt, vilket innebär att näring och avfall transporteras genom diffusion från synovialvätska eller från kärl i perikondriet där sådant finns. Ledbrosk saknar ofta perikondrium över ledytorna, medan andra brosk kan vara omgivna av detta lager som bidrar till blodförsörjningen i yttre delar.

Tillväxt av brosk sker både genom appositionell tillväxt från perikondriet och genom interstitiell tillväxt inom själva matrixen. I tillväxtplatsernas zoner genomgår kondrocyter olika mognadsstadier, inklusive proliferation och hypertrofi, vilket möjliggör längdtillväxt och senare benbildning via endochondral ossifikation.

Kondrocyter är centrala för broskets funktion och patofysiologi. Deras dysreglering bidrar till degenerativa ledsjukdomar som osteoarthritis, och broskets begränsade läkningsförmåga gör skada svår att reparera, vilket ligger till grund för vävnadsregenerationsforskning och rekonstruktiv behandling.