klubbceller

Klubbceller är icke-ciliära sekretoriska celler som förekommer i de små luftvägarna i lungorna, framför allt i terminala bronkioler. De har länge kallats Clara-celler, men i modern svensk terminologi används vanligtvis termen klubbcell för att beskriva dessa celler utan eponym. Klubbcellerna är små, kupformade och ligger i bronkiolernas epitel; de har inget eller få cilier i motsats till andra luftvägsceller.

Anatomi och lokalisering: Klubbceller ligger framför allt i bronkiolernas epitel och utgör en betydande del av det enkla epitelet i dessa små luftvägar. Cytoplasman innehåller sekretoriska granula och är rik på klubbcellsspecifikt protein CC16 (SCGB1A1), även kallat uteroglobin.

Funktioner: Klubbceller bidrar till luftvägarnas försvar och homeostas genom produktion av sekretoriska proteiner, särskilt CC16, som har antiinflammatoriska och immunmodulerande egenskaper. De bidrar också till att upprätthålla luftvägsytans vätskeflöde och mekaniska skydd. Dessutom deltar klubbceller i detoxifiering av inhalerade xenobiotika genom uttryck av mikrosomala enzymssystem. Som progenitorceller i bronkiolernas epitel kan klubbceller proliferera och differentiera till cilierade eller sekretoriska celler efter skada, vilket är viktigt för vävnadsreparationen.

Betydelse i sjukdom och diagnostik: Förändringar i antal eller funktion hos klubbceller har kopplats till luftvägssjukdomar och miljöfaktorer som tobaksrökning och exponering för toxiner. Nivåer av CC16 används i forskning som biomarkör för klubbcellaktivitet och lungens epithelial hälsa.

Historisk not: Namnet Clara cell användes tidigare i den medicinska litteraturen, men termen klubbcell har blivit den vedertagna benämningen i modernitet.