klimatförutsättningar

Klimatförutsättningar avser de klimatiska förhållanden som är relevanta för planering, konstruktion, drift eller annan verksamhet i ett visst område. Begreppet omfattar bland annat temperatur, nederbörd, vind, relativ luftfuktighet och solinstrålning samt frekvens och intensitet av extrema händelser. Förväntade klimatförhållanden varierar mellan platser, årstider och tidpunkter på dygnet och påverkas av långsiktiga klimatförändringar.

Klimatet kan beskrivas på olika skalor: makroklimat på regional nivå, meso- och mikroklimat lokalt i städer, nära vatten eller i skog. Normalvärden över tidigare 30 år används ofta som referensramar (klimatsnormer), medan förändringar i medelvärden och extrema händelser bör beaktas för framtida planering.

Bedömning av klimatförutsättningar bygger på tillgång till meteorologiska data och klimatmodeller. Data kommer från väderstationer, nedbördsmätningar och reanalys. Vid planering används historiska serier, klimatnormer och framtidsprognoser i olika scenarier (t.ex. olika utsläppsscenarier). Det innebär också att osäkerheter och regionala avvikelser måste hanteras.

Användningsområden inkluderar jordbruk (odlingsval, bevattning), byggande och infrastruktur (byggkropp, grundläggning, dränering, hållfasthet mot vind och nederbörd), energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering och riskhantering. Klimatförutsättningar påverkar också skötselrutiner, underhåll och kostnader.

Anpassning och motståndskraft uppnås ofta genom att anpassa byggnader och landskap till lokala förutsättningar: optimal orientering, bra isolering och ventilation, skugga, vattendränering, gröna lösningar och riskreducerande åtgärder mot översvämningar och hetta.

Klimatförutsättningar är därför centrala i riskbedömningar och beslut om anläggningar och markanvändning. Begreppet är nära kopplat till klimatdata, klimatrisk och klimatanpassning.